Kreta var det!

Juste, Kreta imorgon eller rättaresagt idag.
Det kommer bli bra, skönt och åka bort.
Soo Adios! :D

Riktig soul

Och en låt...

Otis Redding, han är bra, väldigt bra.

Bloggning...

Det handlar nog egentligen om att få det bekräftat för mig själv.
Men att ändå någonstans få ut det till mer än mig själv.
Att få säga de saker jag inte fått sagt, små saker som för någon annan kan ses som meninngslösa.
Men det betyder mycket, det lättar upp en.
Sen är det ju roligt också att få dela med mig av mina åsikter, tankar och drömmar.

Nick Cave & The bad seeds

På tillbakavägar

Ja det var ju nog en vecka sen jag skrev sist.
Inte haft minsta lust, lagt mina kreativa sidor på hyllan sen jag kom hem.
Skönt har det varit, släppa allt och hämta inspiration.
Men jag har projekt pågång så får väl se hur detta artar sig och påtal om skrivningen så känner jag att jag måste göra lite saker i verkligheten först.
De behöver inte vara relevanta med det jag skriver, konstigt nog.
Det är lite underligt men fascinerande, att ur upplevelser bilda ihop en fantasi.

JO mina projekt är då...
1- Lära mig att meditera påriktigt.
2- Yoga
3- Lära mig spela piano
4- Börja på pingis

Sommarkvällen

Té och Bob Dylan en sommarkväll kan inte få en att känna sig annat än bra.
Små äventyr, mycket sömn och god mat.
Det är så ett bra sommarlov spenderas, sen ska man ju självklart umgås med trevliga människor och njuta av sommaren till fullo.
Först nu kan jag riktigt njuta och känna att jag duger, för jag har hittat delarna jag så länge sökt.
Delarna av mig själv som varit okända, delarna som ej ännu funnits.
Nu kan jag prestera, nu kan jag göra saker utan att känna ånger.
För jag vet att jag klarar det, jag är bra precis så som jag är utan att behöva under eller överskatta mig själv.

Där satt den!

Den återuppstådda känslan

Jag började skriva lite inatt...eller snarare väldigt tidigt imorse.
Håller på att få tillbaka den där känslan som jag så länge längtat efter.
Sena kvällar för mig själv där jag får slutas till en uppmålad värld.
Det är en befriande känsla att skriva, när det känns rätt, när viljan och kraften finns där.
Det handlar bara om att leva på riktigt först.
Det här är en liten början, vad det blir i slutet förblir min hemliga tanke iallafall för en tid framöver.

-

Vi sitter på min lilla flicksäng.

Fönstret står på glänt, ut ifrån gatan hörs dov trafik som snart blir ohörlig för mina öron.

Tunna fläktar från öppningen med en frisk lukt av avfallna syrener blåser in.

Hösten har precis kommit,med hopp, hopp och frihet.

Jag har nyss fyllt 15 år, klippt av mitt änglahår och fått en helvetes dom av min mor.

Ändå har jag aldrig kännt mig så självsäker.

Jag har brutit mig ur alla tänkbara mönster, för att vara , den jag alltid velat vara.

Ett högljutt plan drar förbi fönsterrutan och i nästa sekund sträcker sig en arg man ut och skriker från fönstret tvärs över gården.

Natten sätts sakta men säkert igång och snart har männsikröster övertagit alla spår av trafikens buller.

I bakgrunden spelas min nyinköpta vinylskiva.

House of the rising sun, låten som jag rebelliskt spelat gång på gång sen jag köpt den förra helgen.

Båda mina föräldrar är ute och mormor spelar poker med sina arbetskamrater från symakeriet.

Hans klargröna ögon tar tillbaka min fokus och med ett leende möts våra blickar.

Har ser precis vad jag ser.

Tar snart min hand och för mig närmare hans sida.

Allting går som de förutbestämda stegen, men på något vis på våra eget sätt.

Jag sluter mina ögon och låter mig känna hans mjuka läppar.

Nytt, med kraft

Florence and the machine är bra, väldigt bra! (irrelevant till inlägget under)

Tack!!

JA, tack universum!

Vänskap med lärdom

Sitter och lyssnar på låtar vi alltid sjöng under våran lullabye (musikstund) på lägret.
Jag ryser, får tillbaka känslan.
Jag frågar mig själv om jag verkligen var kär och ärligt talat så tror jag inte att var det.
En nära vänskap som skulle stannat där.
Ville få ut något mer, ville komma närmare.
Ett cenario som var enligt illusionen perfekt, ändå fanns det inte där.
Känslan som jag sökte, kanske var det de vi båda kände.

En tyst natt med full måne med kärleken runt oss.
Men en upplevelse var det.
Jag är ändå glad att det artade sig som det gjorde, jag älskade honom, men bara som min vän.
Jag lärde mig på det planet väldigt mycket om mig själv, om så många detaljer och betydelsefulla steg.

Nu vet jag att jag är redo för något nytt, eller återuppta något från det förflutna och påbörja ett nytt kapitel.
Den där osäkerheten som jag håller på att bekämpa är snart nere...
Inom en snar framtid ska jag förändra en flagnad bild av någon jag varit.

En tankfylld sommarförmiddag

Termometern står på 28 grader, lagat lite mat och njutit av den stillsamma tystnaden.

Tänker på en fråga som jag ställt mig så många gånger förr.

Jag vet inte om det handlar om rädsla, för det finns egentligen inget att förlora.

Jag ska ta ännu ett andetag och söka ett beslut i mina tankars värld.

Men jag är stolt, jag har kommit långt, längre än jag trott varit möjligt.

Jag har överkommit rädslor och släppt mina barriärer, den här resan har varit ett otroligt äventyr som jag njutit varje ögonblick av.

Idag finns det en möjlighet för mig att ta nytta av lärdomen, för ja vet, vet så väl att jag kan.

Men den underliggande osäkerheten smyger sig på..men jag ska besegra den.

Det ska jag verkligen, jag ska, jag ska...

Tidiga, riktiga

Ååå musik, börjat hitta musik som verkligen betyder något, på riktigt.

Joan Baez version av House of the rising sun.

Underbart.

Känsla, närvarande och engagemang, vad en äkta musiker ska ha.

Det var bara en gårdag sedan

Some days to remember,some to faid away.

It hurts too look back cause of the joy I had, I would travel the world around just to get a secoud back.

Thrown out in the could reality.

Wake up from an flushed away farytale.

The love, kisses, calm isolation, now acours on the other side of the world.

It might seem like something to wish I haden't been a part of but that's far from what I feel.

I got what every living being seek for.

Tears of luck is what i have.

Some day I will see the world and pick up pieces of the old memory.

In peace I will return to my hearts calm beat.

All with joy, every single day.

The letter is something I hope that you will answer me on, to move on, or to stay.

The answer, what it's all about.