Jag skickar all min tankekraft, all längtan i en ljusstråle till dig.
Jag vill hoppas men inte kräva, jag vill se men ändå ha ett öga stängt.
Som klister inom mig, jag vill ändra mitt sätt att agera.
Men ändå står jag kvar som en fån och ibland så undrar jag verkligen varför.
Det är som en spärr jag någonstans inte vill putta upp, sammtidigt som det är min största dröm.
Ge mig kraft universum brukar jag tänka, andvänd kraften Athena tänker jag jämt och ständigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar